Bandets stenhårda leadsångare och gitarrist Mikael hade under tiden ålat sig upp genom limousinens taklucka fast bestämd att med bar överkropp och endast iklädd röda skinnbyxor bodysurfa genom publikhavet in i arenan. Likt en tsunami svepte han upp på scen samtidigt som han tog på sig sina coola solglasögon och helt oväntat ställde sig bakom basistens bas. Tätt efter Mikael följde Tommy, vår sammetsmjuka sologitarrist som var klädd i stilrena röda tajta sidenbyxor. Med en matchande vita kråsskjorta och bred guldpläterad länk runt halsen gjorde han allt för att försöka ta sig in obemärkt på arenan. Detta var naturligtvis helt omöjligt. Tommys röda tajta sidenbyxor gjorde ingen oberörd. Folkmassan skenade åt alla håll samtidigt när de märkte att Tommy försökte smyga sig in. Skit samma, tänkte Tommy och tog ett par snabba steg ut på scenen innan han gjorde en svanliknande stagediving högt över kravallstaketet och rätt ner i betongen.
När limousinen var parkerad jämte roddarnas turnébuss steg Joacim, tillika bandets keyboardist, ut ur förarsätet iklädd sedvanlig chaufförsuniform inklusive förarkeps och vita loafers med tofsar. En utstyrsel som han med stolthet bar upp på ett synnerligen elegant sätt. Det var hans tur att köra denna kväll. Han samlade ihop det förtappade bandet innan Amigosarna slutligen bjöd upp till tidernas rockorgie. Förvirringen var total, men jublet ville aldrig sluta... Nästa gång tar vi gamla grålle, en Massey Ferguson från -56, när vi ska ut på turné.
...eller vänta lite. Hur var det nu igen? Var det egentligen så här? Ja kanske... Ni som inte var där kommer aldrig riktigt att veta. Det enda man kan vara riktigt säker på är att när Acorn Amigos uppenbarar sig så är det alltid förenat med mycket glädje och en storartad underhållning. Att spela i Frillesås var en synnerligen angenäm upplevelse. Auf Wienerschnitzel och på återseende! Vi ses i buskarna!
Väl mött
